37 sekunder som kostade Norris segern
Det tog Race Control 37 sekunder från gul flagg till VSC-signal efter Lance Strolls bromsfel. Hade de varit ett tiotal sekunder snabbare hade alla förare haft samma möjlighet att ta ett billigt depåstopp. Nu passerade den ledande Lando Norris depåinfarten 2,4 sekunder innan skyltarna tändes – och missade enligt våra beräkningar segern i loppet.
Tidsdatan från loppet är entydig. Gul flagg i sektor 22–23 kom 22:36 in i racet. VSC beordrades 23:13,7. Norris passerade mållinjen och avslutade varv 14 klockan 23:16,1 – han var alltså redan förbi den punkt där man måste bestämma sig för att svänga in i depån. Antonelli, 6,2 sekunder bakom på varv 13, hann precis: pit-in 11,7 sekunder efter signalen. Verstappen och Russell följde efter.
VSC:n hävdes 25:17 och banan var grön 25:27. Norris svängde in 25:41 – fjorton sekunder in på grönt – och betalade full depåförlust, plus ett långsamt stopp när höger framhjul krånglade. Från ledning till femte plats; tredje i mål när Russell och Leclerc gjorde sina stopp.
F1.com:s eftertext säger att Norris "precis passerat depåutfarten för att börja varv 14" när VSC:n kom. Timingdatan säger något annat: det var slutet av varv 14, inte början, och det var depåinfarten han hade passerat. Slutsatsen blir densamma – han hade inget val – men marginalen var 2,4 sekunder, inte ett helt varv.
Matt Youson på F1.com skrev på söndagsmorgonen att medium–hard med ett stopp i varv 18–24 var huvudspåret, att medium–hard–hard (10–16 och 31–37) gav nästan samma racetid, och att nästan ingen hade kört hard-däcket i träningen. Han flaggade också för att Madring hade "potential for mayhem" med säkerhetsbilar och VSC.
Det stämde på alla punkter utom en: bilen behövde inte stanna två gånger. Nomineringen var C2 som hard, C3 som medium och C4 som soft. Hard-däcket (C2) visade sig vara i det närmaste oförstörbart. Leclerc körde 47 varv på sitt första set, Antonelli, Verstappen och Norris 42 varv vardera – och den bränslekorrigerade lutningen i vår data är −0,02 till +0,02 s/varv, det vill säga noll slitage. Medium på låg tank gick däremot bakåt med 0,09 s/varv, och Russell tappade 0,1–0,2 s/varv mot Leclercs fjorton varv äldre hard innan Mercedes gav upp och stoppade honom igen på varv 28. Soft sent i loppet: +0,2–0,4 s/varv. Exakt den bild Pirellis Simone Berra beskrev: graining på vänster fram, medium och soft överhettar, hard står emot.
"There was no option really to retain the lead. We needed to accept that the timing was incredibly unfortunate." – Andrea Stella
Det enda alternativet McLaren hade var att låta Norris stanna ute på sina mediums. Pirelli uppskattade att de hade tio konkurrenskraftiga varv kvar. Vi lät simulatorn testa: Norris stannar ute till varv 25, resten kör exakt som de gjorde. Klicka på ett scenario så laddas det i Simulera här nedanför.
| Scenario | Faktisk | Simulerad | Måltid | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| NOR stannar ute till varv 25 | P3 | P3 | +0,5 s | Fyra varv fast i trafik efter stoppet. Stella hade rätt. |
| NOR hinner stanna under VSC (varv 14) | P3 | P1 | −20,4 s | Behåller ledningen med sex sekunder till Antonelli. |
| LEC stoppar varv 40 i stället för 48 | P4 | P4 | −4,1 s | Snabbare, men bilarna framför är utom räckhåll. |
| RUS avstår VSC-stoppet, ett stopp på varv 35 | P5 | P5 | +8,5 s | Ettstopp på hard som Leclerc hade inte hjälpt Russell. |
Två saker faller ut. Den första: Strolls bromsfel var värt drygt tjugo sekunder för Norris – hela skillnaden mellan seger och pall. Den andra: när han väl hade missat VSC:n fanns ingen strategi som gav mer än en halv sekund hit eller dit. På en bana där vår omkörningströskel ligger på 0,8 s/varv och luckorna framför honom var 10–15 sekunder var track position allt.
Eftertexten anger att förarna sparade "ungefär 11 sekunder" på att stanna under VSC. Vår uppmätta depåförlust under VSC i Madrid är 11,2 s mot 24,2 s under grönt, alltså 13 sekunders rabatt – samma storleksordning. Men formeln som biblioteket använde före loppet, baserad på fältets fartkvot under flagg, gav bara fem sekunders rabatt. Orsaken: kvoten späddes ut av varv som bara delvis kördes under VSC. Det är den enskilt viktigaste läxan från Madrid, eftersom det är exakt den siffran den reaktiva rivalmodellen tittar på när den avgör om en bil bör dyka in under en VSC. Från och med nästa lopp använder biblioteket det uppmätta värdet när det finns minst fem stopp att mäta på.
Den andra läxan: livslängd kan inte härledas ur slitage. Hard hade noll slitage och höll 45+ varv; medium hade nästan lika lite slitage i första stinten men var slut efter 25 på grund av graining. Livslängd blir därför en egen parameter per blandning i biblioteket.
Under loppets första timme följde vi luckorna och undercut-korten live. De stämde med verkligheten – Antonellis hot mot Norris syntes, och rejoin-positionerna efter VSC-stoppen träffade rätt. Sedan bröts strömmen efter exakt en timme, en timeout i inspelaren som nu är höjd till fyra. Loppet finns att spela upp i sin helhet i Pit wall, med flaggorna på exakt tid.
Så gjorde vi: Varvdata från FastF1 (F1 Live Timing). Slitage per blandning ur gröna varv utan in-/utvarv, bränslekorrigerade med 0,035 s/varv, stinter om minst åtta varv. Simulatorn kör alla andra förare på deras faktiska varvtider och modellerar den ändrade föraren med hans egen grundfart per blandning ur loppet; bilar som fastnar bakom honom tappar tid enligt samma trafikregel som fältsimuleringen. Källor: F1.com (Matt Yousons strategiförhandsartikel samt eftertexten om Norris och VSC:n), Pirelli (Simone Berra, Dario Marrafuschi), McLaren (Andrea Stella, presskonferens efter loppet).
Simulera
Byt en förares depåstopp och låt de andra köra exakt som de gjorde. Den ändrade föraren modelleras med sin egen fart per blandning ur loppet, slitage, bränsle, trafik och VSC-rabatt – bilar som fastnar bakom honom tappar tid.